1 / 22

Aktuelle trekk i europeisk skoleutvikling

Aktuelle trekk i europeisk skoleutvikling. Mats Ekholm Karlstads universitet. Några huvudaktörer. OECD IEA EU UNESCO. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Australien, Belgien, Canada, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike,

ivana
Download Presentation

Aktuelle trekk i europeisk skoleutvikling

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Aktuelle trekk i europeisk skoleutvikling Mats Ekholm Karlstads universitet

  2. Några huvudaktörer • OECD • IEA • EU • UNESCO

  3. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) Australien, Belgien, Canada, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Israel, Italien, Japan, Luxembourg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz , Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike

  4. Några av OECD´s initiativ • Schooling for tomorrow • Improving school leadership • Återkommande PISA (Programme for International Student Assessment ) • TALIS (Teaching and Learning International Survey ) • PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies )

  5. International Association for the Evaluation of Educational Achievement(IEA) • TIMMS (1995, 1999, 2003, 2007, 2011) • CIVICS (2009) • PIRLS (2001, 2006, 2011) • ICILS (2013) International Computer and Information Literacy Study

  6. EU´s ambitioner • Att bli världens mest slagkraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomi • Läsförmåga, matematisk förmåga, problemlösningsförmåga, språkförmåga • ICT-skicklighet, arbetsförmåga, entre-prenörsskicklighet, samarbetsförmåga, självständighet, förmåga att lära. • Hållbart utvecklingskunnande

  7. Engelska som andraspråk • Mätningar 1996 och 2002 av år 8 respektive år 9 • Sverige och Norge i topp vid båda tillfällena

  8. Agenda 21.Regeringar, internationella samman-slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att verka så att • Alla får grundläggande utbildning • Ekologiutveckling ingår i all utbildning • Betoning sker av hur orsak och verkan hänger samman i miljö- och sociala sammanhang • Skolbarn involveras i studier av miljöers samband med hälsa, föda och ekonomisk utveckling

  9. Uthållig utveckling baseras på • Biofysiska system • Ekonomiska system • Sociala system • Politiska system

  10. Utbildning för uthållig utveckling be-höver därför inkludera lärande om alla dessa system samt om de samverkande kvaliteter som fordras för att utveck-lingen verkligen ska bli hållbar. Bevarandeprincipen Fredlig samexistens Sammanflätning mellan ekonomi och livsomständigheter Demokrati

  11. Grundläggande idéer bakom skola År 0 År 2000 En som vet sprider vad han vet till dem som inte vet. Lärjungar lär genom att lyssna och följa direktiv. Lärare ställer frågor. De lärande lär genom att ställa frågor, pröva idéer om hur man kan belysa dessa och genom att ordna vad man får reda på. Lärare stödjer, hjälper och utmanar.

  12. Den politiska styrningenblir synlig när man vill förbättra verksamheten

  13. Stort stöd Långsamma och ojämna framsteg Självbelåtenhet Raska framsteg Rejäla förbättringar Hög utmaning Låg utmaning Stagnation Underprestation Motsättningar Uppgivenhet Litet stöd

  14. Rörelse på gång i Danmark? • Förbättra lärares och skolledares utbildning • Forska mer i och om skolorna • Tydligare mål för elevernas lärande • Fokusera starkare på skolors resultat • Exkludera färre elever • Tidigare stöd till elever som behöver • Större frihet att skapa en lokal organisation som passar elevernas lärande • Förbättrad de sista åren och mer IKT • Större skolor så att eleverna möter kompetenta lärare

  15. Andra utbildningsfrågor på den internationella arenan • Tidig eller sen differentiering • Bredare förskola • Återkomstmöjligheter och vuxenutbildning • Högre utbildning som marknad • Hjärnforskning och lärarskap • Decentralisering – skolplan, lokal utvärdering, lokal skolutveckling

  16. Lärdomar att dra från det internationella umgänget Det går att bedriva skola på andra sätt än vad vi gör i Norden, t ex • Börja tidigare i livet • Vara strängare mot de unga • Ha kortare skoldagar • Klä sig uniformt • Betala lärare och skolledare mer • Sortera de unga tidigare

  17. Lärdomar att dra från det internationella umgänget Vi skiljer ut oss genom att • servera mat (Sverige och Finland), • ha långa relationer, • ligga lågt med examination, • skapa nära relationer till ungas hela miljö, • ge nya chanser, • ha stor öppenhet om resultat (i Sverige), • lita starkt på skolor, • troget ta ansvar.

  18. Använd lärares fortbildning för att utveckla skolorna! • Stark tradition i Sverige och Finland att alla deltar i lärares fortbildning • Få länder har 106 timmar per år avsatta för kompetensutveckling. Som i Sverige, kom igen Norge!

  19. EDG kan beställas via OECD Online Bookshop www.oecdbookshop.org

  20. Nyttiga nätadresser • Schooling for tomorrow respektiveSchool leadership improvement http://www.oecd.org/ • Problembaserad skolutveckling http://www.pbs.kau.se/ • ICSEI http://www.icsei.net/ • EERA http://www.eera.ac.uk/web/eng/all/home/index.html

More Related