Resursfördelning

1. Resursfördelning Budgetdagar i Luleå 2014-02-18 Stefan Bergström

2. NHG – Nordic Healthcare Group Analytiskt drivna konsulttjänster • Grundades 2004 som en akademisk avknoppning från avdelningen för Operations management vid Alto University. • Erbjuder analytiskt drivna konsulttjänster genom mer än 50 konsulter med bakgrund som forskare och/eller managementkonsulter. • Bidrar till utveckling av ersättnings- och resursfördelningssystem genom att agera rådgivare åt mer än 50 kommuner och landsting vid/efter införande av konkurrensutsättning och valfrihet. • Har i samarbete med kommuner, landsting, myndigheter, SKL, Almega och privata välfärdsföretag arbetat med styr- och ledningsfrågor på nationell-, regional- och lokal nivå vilket bl.a. har uppmärksammats i ett antal publikationer. För mer information om NHG: Kontakta per.tornvall@nhg.se, 0700 - 900 450 altfredrik.eklund@nhg.se, 073 - 715 86 32.

3. NHG – Nordic Healthcare Group Uppdragsfokus • Analys av kvalitet, flöden och kostnader som underlag för effektiviseringar samt utformning av ersättningssystem och fastställande av ersättningsnivå. • Förskola • Grundskola • Gymnasieskola • IFO • LSS • Äldreomsorg • Primärvård • Viss specialistvård. • Utfallsbaserade ersättningsmodeller, äldreomsorg och beroende, Nordic Innovation • Ersättningsmodeller som främjar en mer sammanhållen vård- och omsorg för äldre i ordinärt boende, Socialdepartementet. • Kravspecifikation för hur Sveriges 290 kommunerna ska rapportera in ersättningsnivåer för hemtjänst och särskilt boende, Etiska rådet (SKL m fl). • Östersundsstudien”, tillämpning av ny modell - GOD OMSORG - för att följa upp och utvärdera kvalitet, medarbetarskap och ekonomi samt för att förklara skillnader mellan hur dessa delar utvecklas på två identiska äldreboenden i Östersund. • Resursfördelningsmodell, gymnasieskola, Stockholms stad. • Kartläggning av lokalkostnader, gymnasieverksamhet, Kommunförbundet Stockholms län (KSL). • Genomlysning av Utbildningsförvaltningen, Landskrona. • Effektivisering av gymnasieskolan i Vansbro. • Förslag till sammanslagning gymnasieskolan i Vansbro och Malung-Sälen. För mer information om NHG: Kontakta per.tornvall@nhg.se, 0700 - 900 450 altfredrik.eklund@nhg.se, 073 - 715 86 32.

4. Agenda 1 Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? 2 Exempel från ett praktisk arbete 3 Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning

5. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Lagstiftarna förskriver att det skall råda likvärdiga förutsättningar för: • Alla elever • Alla huvudmän • Alla anställda Detta medför att det måste finnas system som garanterar att lagstiftarens intentioner uppfylls och att detta kan kontrolleras.

6. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?

7. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? • Demografiska utvecklingen ställer krav på ökad effektivitet och omvandlingstryck. • Öppna jämförelser och www.kolada.se, har synliggjort stora effektivitetsvariationer. • Traditionell anslagsfinansiering fokuserar inte på relationen mellan output och input. • Införande av prestationsbaserade ersättningsmodeller förändrar förutsättningarna för kostnadskontroll och förbättrar möjligheten till mer ändamålsenligt resursallokering. • Konkurrensutsättning och valfrihet mer eller mindre förutsätter volymbaserade resursfördelningsmodeller och budgetar.

8. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Programuppdelning • De nationella programmen har grupperats i fyra grupper • Grupp 1 • Ekonomiprogrammet • Humanistiska programmet • Samhällsventensapliga programmet • Naturvetenskapliga programmet • Barn- och Fritidsprogrammet • Vård- och omsorgsprogrammet • IB • Grupp2 • Estetiska programmet • Teknikprogrammet • Handels- och administrationsprogrammet • Hotell- och turismprogrammet • Grupp 3 • El- och energiprogrammet • Hantverksprogrammet • Industriprogrammet • Restaurang. och livsmedelsprogrammet • VVS- och Fastighetsprogrammet • Grupp 4 • Bygg- och anläggningsprogrammet • Fordonsprogrammet • Naturbruksprogrammet har utlämnats då vi enbart har underlag från en enhet.

9. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)

10. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)

11. Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? ”Rätt”, medveten och hållbar ersättningsnivå förutsätter: • Modell för beräkning av ersättningsnivå • Uppdelning per kostnadsslag • Baserad på huvudsakliga kostnadsdrivare • Data med god kvalitet för kostnadsdrivare • Analys av samband mellan kvalitets- och övriga krav, lokalstruktur och produktionskostnad • Öppenhet att förhålla sig till risk (rimlig vinstnivå). • ”Öppna böcker” och samarbetsinriktad relation ”systemledare” och utförare. • Likvärdiga villkor.

12. 2 Exempel från ett praktisk arbete

13. Exempel från ett praktisk arbete • Fas 1 • Presentera nulägesbild, identifiera brister i dagens modell och föreslå förändringar. • Fas 2 • Översyn av befintlig resursfördelningsmodell inom gymnasieskolan, gy11, med avseende på grundbelopp, vilket består av programpeng + ev. kompensatoriskt tillägg: • Egenregi. • Fristående skolor. • Andra kommuner • Översyn av resursfördelningsmodell i form av grundbelopp för nationella program inom den egna regin. Modellen omfattar närmare ett 100-tal unika priser för de olika programmen. • LEDORD: BEGRIPLIGHET, ENKELHET OCH LÄTTHANTERLIGHET

14. Exempel från ett praktisk arbete Prislista för elevpeng, riket respektive Skåne

15. Exempel från ett praktisk arbete Svårigheter • Stor komplexitet pga. många variabler • Antalet nationella program • Antalet kostnadstyper som skall kunna redovisas • Undervisning • Lärverktyg • Lokaler • Skolhälsovård • Skolmåltider • Administration • Etc. • Kompensatoriska tillägg • Synliga respektive osynliga • Avser exempelvis socioekonomiska tillägg • Tillägg av historiska skäl • Exempel • Jämför Barn- och fritidprogrammet (BF) med Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 85 800 kr med 75 400 (riksprislistan 2013) • Bedömning utifrån läroplanen indikerar att BF borde ha lägre elevpeng än SA. Övriga kostnader

16. Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Grundbelopp Centrala Undervisning Undervisning Läroverktyg stadigvarande Läroverktyg stadigvarande Läroverktyg Lokaler Lokaler Administration Administration Övrigt Övrigt Övrigt Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel

17. Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Grundbelopp Centrala Undervisning Undervisning Läroverktyg stadigvarande Läroverktyg stadigvarande Läroverktyg Kompensatoriska tillägg Lokaler Lokaler ( ) Version 1.0 tills ny modellför lokalkostnader är införd Administration Administration Övrigt Övrigt Övrigt Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel

18. Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Grundbelopp Centrala Undervisning Läroverktyg Kompensatoriska tillägg Lokaler Lokaler ( ) Version 1.0 tills ny modellför lokalkostnader är införd Administration Administration Övrigt Övrigt Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel

19. Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Grundbelopp Centrala Undervisning Läroverktyg Kompensatoriska tillägg Lokaler Administration Administration Övrigt Övrigt Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel

20. Exempel från ett praktisk arbete

21. Exempel från ett praktisk arbete Indata Indatavärden Resultat Budget Texter ”Snurra” Parametrar Beräkning Fördelning Undervisning Presentation Egen regi Läroverktyg IKE inom länet Lokaler IKE utanför länet Administration Friskolor Socio ekonomi Centrala kostnader En och samma modell för samtliga program och huvudmän

22. Exempel från ett praktisk arbete Jämförelsen är gjort gentemot genomsnittsvärdena för regionen Skåne/Blekinge, Stockholms läns gemensamma prislista och Riksprislistan. All värden gäller för 2013 Gymnasieskola 1 Skillnaden i den summerad elevpengen per skola blir ( positivt tal betyder att enheten får mer pengar än jämförelsen) Hänsyn har ej tagits till årets underskott

23. Exempel från ett praktisk arbete Exempel på en övergripande långsiktig planering Ur budget kan följande noteras: • Kommunens kostnader under perioden kommer att minska med c:a 10 %. • Antalet lärare kommer att på grund av elevminskningen och anpassning av lärartätheten att behöva minskas med 16,5 tjänster till 2015. • Behovet av personalförändringar för 2015 är inget exakt tal men ger ändå möjlighet till att planera då personalminskningar tar tid att genomföra.

24. Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

25. Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

26. Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

27. 3 Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning

28. Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Antal elever per ämne och undervisningsgrupp, X gymnasiet

29. Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Standardiserad schemaläggning för utvecklad kostnadskontroll

30. Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Gymnasieverksamhet Exempel. En ökningen av gruppstorleken från 15 till 16,5 (10%) medför att undervisningskostnaderna minskar med 9 %. För en gymnasieskola med 500 elever motsvarar detta en kostnadsminskning uppgående till ca 3 mkr.

31. Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning • Diagrammet visar förhållandet mellan klasstorlek och genomsnittlig gruppstorlek i förhållande till antalet kurspoäng utöver 2500 • Diagrammet visar antalet tillgodoräknade poäng beroende på gruppstorlek • En ny resursfördelning av undervisningen kommer att bygga på • Antalet kurser som skall ges för programmet • Antalet elever per kurs (maximala antalet) • Genomsnittskostnad per undervisande lärare • Generellt påslag för skolledning • Modellen kan också innehålla poängmodell som anpassar lärarnas undervisningsansvar beroende på gruppstorlek

32. Frågor? Stefan Bergström stefan.bergstrom@nhg.se 070-377 15 79