Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2010

1. Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2010 Erik Höglin och Eva Oscarsson Konjunkturinstitutet 22 juni 2010

2. S2-indikatorn

3. Finansiellt sparande och skuldkvoter, procent av BNP

4. Räntedifferenser mot Tyskland på 10-åriga statsobligationer, procentenheter

5. Krav på finanspolitiken i vår omvärld • Behov av tydliga och trovärdiga planer • Det går knappast längre att betinga politiken på konjunkturutvecklingen • Krav följa obetingad strategi: budgetkonsolidering oberoende av konjunkturutvecklingen • Budgetkonsolideringarna måste vara snabba • Förmodligen omöjligt att finjustera exitstrategierna

6. De offentliga finanserna i EU-länderna 2010 och de finanspolitiska reglerna

7. Mycket osäkert reformutrymme • Permanenta reformer på ca 7 mdr kr i vårpropositionen • Osäkerhet om krisens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna • Ytterligare utfästelser om ofinansierade permanenta reformer bör inte göras • Redan aviserade reformer kan behöva omprövas

8. Men stabiliseringspolitiskt handlings- utrymme • Ingen bindande hållbarhetsrestriktion för tillfälliga konjunkturinsatser • Politiskt val mellan stabilisering och att snabbt återställa offentligfinansiellla buffertar • Förlängning av tillfälliga statsbidrag till kommunerna 2011? - för att få viss sysselsättningsökning - risk för att bidragen ska ses som permanenta • Regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster över konjunkturcykeln behövs • Regeringens översyn har tagit för lång tid

9. Sambandet mellan den offentliga sektorns skuldkvot och statslåneräntan, 1990-talet jämfört med idag

10. Överskottsmålet • Finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln • Bra att det lagfästs att det ska finnas ett mål • Bra att överskotten inte ska användas för att finansiera längre livslängd/höjd standard på välfärdstjänsterna • Men både regering och opposition undviker frågan om hur den framtida välfärden ska finansieras

11. Uppföljningen av överskottsmålet • Oklart om tidigare avvikelser ska kompenseras eller inte • Regeringen verkar tycka att det är viktigare att försöka uppnå målet i framtiden än att verkligen göra det under en bestämd tidsperiod • Sammanblandning av bakåtblickande och framåtblickande perspektiv - utvärdering av om målet har uppnåtts - planeringsverktyg för att målet ska uppnås framöver • Använd bara två indikatorer! • Särskild skrivelse till riksdagen om målavvikelse över viss storlek (0,5 procent av BNP?)

12. Regeringens indikatorer för avstämning av överskottsmålet, procent av BNP

13. Jobbskatteavdraget • 17 av 30 OECD-länder har någon form av jobbskatteavdrag • Alla med arbetsinkomster får avdraget i Sverige - bara Danmark och Nederländerna har samma konstruktion - annars avtrappning med inkomsten • Men avtrappning plus höga marginalskatter skulle ge höga marginaleffekter i Sverige

14. Direkt budgetkostnad för jobbskatteavdrag i olika länder, procent av BNP

15. Hur fungerar jobbskatteavdraget? • Högre lönsamhet av arbete ökar utbudet av arbetskraft • Varför ökar efterfrågan? - lägre löneökningar före skatt än annars • Men högre löneökningar efter skatt än annars • Varför ska det vara så kontroversiellt?

16. Sysselsättningspolitiken Utvecklingen på arbetsmarknaden Skattepolitiken Arbetsmarknadspolitiken Reguljär utbildning som konjunkturpolitiskt instrument Sjukförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen

17. Förändring i antal sysselsatta

18. Förändring i sysselsättningsgrad för olika grupper i jämförelse med tidigare lågkonjunkturer, procentenheter

19. Kvoten mellan sysselsättningsgraden i olika grupper och hela befolkningen

20. Arbetsmarknadspolitiken har anpassats till det försämrade konjunkturläget 2009 • Mer resurser till personer med korta arbetslöshetstider – coachning och praktik • Förstärkta insatser för långtidsarbetslösa genom fördubblad nedsättning av arbetsgivaravgiften i nystartsjobben 2010 • Ökat förvaltningsanslag • Lyft • Mer coachning och praktik • Något mer arbetsmarknadsutbildning • Ökade insatser för långtidsarbetslösa ungdomar • Förkortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre • Sommarjobb för ungdomar

21. Antal deltagare i de konjunkturberoende programmen exklusive funktionshindrade i procent av arbetskraften

22. Arbetsmarknadspolitikens aktiveringsgrad, antal programdeltagare i procent av total arbetslöshet

23. Konjunkturanpassad arbetsmarknadspolitik • Finns inte så mycket forskning om hur arbetsmarknadspolitiken bör inriktas i olika konjunkturer • Teoretiskt resonemang • Arbetslösheten beror i högre grad på en svag efterfrågan än på brister i arbetsmarknadens funktionssätt i en lågkonjunktur jämfört med en högkonjunktur • Viktigare med anställningsstöd och direktskapade jobb i offentlig sektor • Mindre inlåsning gör det lämpligt att expandera utbildning och praktik • Fortfarande viktigt att erbjuda effektiva förmedlingsinsatser och att upprätthålla sökaktiviteterna

24. Sammansättningen av åtgärder inom de konjunkturberoende programmen

25. Stor volym och bristande kvalitet i jobb- och utvecklingsgarantin Infördes sommaren 2007 Långtidsarbetslösa med arbetslöshetsförsäkring efter 300 dagar, oförsäkrade efter 18 månaders sammanhängande arbetslöshet Fas 1: jobbsökning, coachning, förberedande insatser (max sex månader) Fas 2: arbetspraktik, arbetsträning, Lyft Fas 3: heltidssysselsättning hos en arbetsgivare (efter 450 ersättningsdagar i garantin)

26. Aktiviteter i jobb- och utvecklingsgarantin

27. Inkomstskyddet vid arbetslöshet Avvägning mellan försäkringsskydd och att bevara starka drivkrafter för arbete Vilken roll spelar kompletterande avtals- och fackliga försäkringar? Förvånansvärt få arbetslösa uppger att de får ersättning från kompletterande försäkringar

28. Ersättningsgrad efter skatt 2006 och 2010 samt olika faktorers bidrag till förändringen, ett års arbetslöshet

29. Andel av de arbetslösa som har ersättning från en a-kassa

30. Förekomst av olika inkomstslag för arbetslösa, procent

31. Förekomst av kompletterande inkomst-försäkringar, procent