Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län

1. Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer Derk.de.beer@skl.se

2. Den ekonomiska regleringen • Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun • Skatteväxling • Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet • Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen • Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3. Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting • Alla kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin • Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader • Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket • (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4. Inkomstutjämning • Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. • Den länsvisa skattesatsen är 95% (90% Lt) av 2003 års medelskattesats. Vid skattekraft över 115 procent är den 85%. • För varje län justeras för skillnader i huvudmannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar.

5. Länsvis skattesats i Västernorrlans län

6. Skatteväxling 2012, exempel 20 öre

7. Kostnadsutjämningens delmodeller

8. Kostnadsutjämning för äldreomsorg • Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar mest i utjämningen pga stora skillnader i andelen äldre. • Den genomsnittliga standardkostnadenför 2012 är 9 128 kr/inv. Denna bestäms av sammantagna kostnad för riket enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

9. Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen? • Stora skillnader i åldersstrukturen • Av 1 000 kommuninvånare är: • 113 i Knivsta 65+ år • 304 i Pajala 65+ år • 181 i Riket 65+ år

10. Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg, nuvarande system • Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. • Aktuella indikatorer (240 grupper) • Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) Blir 3 • Kön (man/ kvinna) × (fångas av civilstånd • Civilstånd (gift/ ogift) • Yrkesbakgrund × (ersätts med dödlighetskorr) • Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) • Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd • Dödlighet mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv.

11. Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Västernorrlands län med kommitténs förslag, kr/inv

12. Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården • Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen • Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr • Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. • Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat • Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

13. Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån kostnadsutjämning 2012

14. Problemet • Kostnaderna i kr/inv ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. • Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård • Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet • Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner • Mellankommunal utjämning för att mildra effekter?

15. Nationella samordnarens förslag • Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) • Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet • Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård • Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping • Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

16. Utfall pga hemsjukvårdstillägget

17. Sammanfattning av den ekonomiska regleringen Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras redan i kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna!