1 / 25

CNS-infektioner Meningit och encefalit

CNS-infektioner Meningit och encefalit. Johanna Sjöwall ST-läkare, Infektionskliniken Östergötland. Vårdprogram. Bakteriella CNS-infektioner (101 sidor) Virala CNS-infektioner (88 sidor) Infektionsläkarföreningens hemsida: www.INFEKTION.NET. CNS-infektioner. Bakteriella

pippa
Download Presentation

CNS-infektioner Meningit och encefalit

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CNS-infektionerMeningit och encefalit Johanna Sjöwall ST-läkare, Infektionskliniken Östergötland

  2. Vårdprogram • Bakteriella CNS-infektioner (101 sidor) • Virala CNS-infektioner (88 sidor) • Infektionsläkarföreningens hemsida: www.INFEKTION.NET JS 121012

  3. CNS-infektioner • Bakteriella • Virala (vanligast) • Parasiter • Svamp • Meningit • Encefalit • Myelit • Hjärnabscess • Neurokirurgiska infektioner JS 121012

  4. Bakteriella CNS-infektioner • Relativt ovanliga, men potentiellt livshotande! • Bör alltid finnas i åtanke som diff.diagnos! • CNS unik infektionsmiljö (skyddad av ben och meninger) - tryckstegring - blod-hjärnbarriären (avskiljd cirkulation) - immunprivilegierat område (mindre utv immunförsvar) - dålig regenerationsförmåga (irreversibel vävnadsskada) • Samspelet mellan patogener och värdens immunförsvar bidrar till neurologisk skada JS 121012

  5. Patofysiologi • Bakterieinvasion leder till inflammatorisk kaskadreaktion (cellinvasion, toxiner, inflammatoriska mediatorer) • Ödem • Ökat intrakraniellt tryck • Minskad cerebral blodperfusion och hypoxi • Destruktion av nervceller och vävnadsskada • Nedsatt funktion JS 121012

  6. Epidemiologi • 1994-2007: 1014 rapporterade fall av ABM hos vuxna (> 16 år) i Sverige • Borrelia burgdorferivanligaste bakteriella orsak (räknas ej till ABM) • S. pneumoniaedominerande patogenen (52%) • N. meningitidis (12%) – drabbar yngre åldersgrupper (15-24 år) • H. influenzae(6%) • Staf. aureus(4%) • Betahemolytiska streptokocker (4%) • L. monocytogenes(4%) • Övriga (bl.a. gramneg tarmbakterier, 5%) • Okänt (13%) • Ökad frekvens av ABM med stigande ålder JS 121012

  7. Anamnes • Insjuknande (tidsförlopp) - meningitsymtom? • Föregående infektion (luftvägar, öron, sinuses)? • Tid skalltrauma, CNS-sjukdom, likvorré • Aktuella sjukdomar - medicinering • Immunosuppression • Reseanamnes • Epidemiologi • Insekts- eller fästingbett • Hudutslag (lyft på täcket!) JS 121012

  8. Septiska embolier (petekier) JS 121012

  9. Status • Allmäntillstånd – vakenhetsgrad (RLS, GCS) • BT, puls • MoS • Öron, näsa • Nackstyvhet • Hjärta • Lungor • Buk • Hud • Neurologiskt status (pupiller, fokalneurologi mm) JS 121012

  10. Klinisk bild • Misstanke om ABM bör alltid väckas vid fall av akut neurologisk påverkan! Den kliniska bilden är ofta atypisk. • Feber • Huvudvärk* ca 50% 95% har minst 2/4 spt. • Nackstyvhet • Medvetandesänkning • Psykomotorisk oro (tänk ökat ICP – medv grad!) • Fokalneurologiska symtom • Illamående, kräkningar, hyperventilation • Epileptiska kramper * i kombination med ljus- och ljudkänslighet JS 121012

  11. Oklar medvetslöshet - vanligaste orsaker • ABM/CNS-infektion – mest akut och allvarlig! • Intoxikation • Metabol rubbning/diabeteskoma • Andningsinsufficiens • Cerebrovaskulär sjukdom/stroke = MIDAS!!! JS 121012

  12. Initial handläggning • Måste ske snabbt! Mortalitet ökar med 30% för varje timme utan behandling! • Behov av intensivvård? • Kort anamnes och status (medv grad!) • Syrgas • Vätska (två grova infarter) • Odlingar (blod, svalg, NPH, urin) och rutinprover • Snabbtest avsbakterieantigen (likvor, urin) • DT huvud (vid medv sänkning risk för inklämning!) • Lumbalpunktion (visuell us, tryckmätning, odlingar, direktmikro, celler, laktat, glukos, proteinprofil, spec virus- och bakterieanalys) • Kortison iv (betametason 8 mg) • Antibiotika (Meropenem, ev antiviral behandling med Aciclovir) Behandlingen får INTE fördröjas av undersökning/provtagning! JS 121012

  13. Vad visar likvoranalys vid ABM? • Grumlig likvor? • Högt celltal i likvor (pleocytos*) > 1000 x 106/l: polynukleär dominans (ev. mononukleär dominans i tidigt skede) • Förhöjt laktat (> 3,5 mmol/l) • Kraftig albumin/proteinstegring (> 1 g/l = barriärskada) • Lågt likvorglukos (< 2 mmol/l), eller låg likvor/plasma glukoskvot (< 0,4) *pleocytos: > 5 x 106 celler/l likvor JS 121012

  14. Behandling Empirisk behandling i akutskedet (okänd etiologi) • Kortison (Betametason 8 mg) strax innan antibiotikabehandling! • Samhällsförvärvad ABM hos vuxna: Cefotaxim/ceftriaxon + ampicillin alt. Meropenem • Immunsupprimeradpat (överväg svampbeh!) Meropenem alt. ceftazidim + ampicillin + vancomycin/rifampicin Utlandsvistelse: risk för resistenta bakterier! JS 121012

  15. Smittskydd • ABM (invasiv infektion)skall smittskyddsanmälas! • Ab-profylax (meningokockinfektion) • Vaccination Hib, Mc, Pnc (ffa vid aspleni, men även efter genomgången ABM) JS 121012

  16. Uppföljning • Utredning av predisponerande faktorer (primär och sekundär immunbrist, skalltrauma mm.) • Neurorehab (neuropsykiatriskt utredn, rehabilitering) • Postinfektiös epilepsi • Hörselnedsättning (upp till 19% av vuxna) JS 121012

  17. Prognos • ABM viktig orsak till död och permanenta neurologiska resttillstånd hos vuxna och barn • Morbiditet ca 30% i neurologiska resttillstånd (Sverige) • Mortalitet 10-14% (beroende på bakteriell etiologi) • Prognostiska faktorer: • Orsakande bakterie (ffa pneumokocker, listeria, staf. aureus, gramnegtarmbakt – föreligger resistens?) • Stigande ålder • Underliggande sjukdomar (immunosuppression) • Den kliniska bilden (medv grad, kramper, fokalneurologi, hypotension vid inkomst, låg nivå likvor-Lpk) • Tid till adekvat behandling JS 121012

  18. Neurokirurgiska CNS-infektioner • Postoperativ meningit • VP-shuntinfektion • För övrigt, se vårdprogram. JS 121012

  19. Virala CNS-infektioner • Virus vanligaste orsak till infektioner i CNS • Incidens 1,4-2,2/100 000 i Sverige • Majoriteten utgörs av självbegränsande akuta aseptiska meningiter (incidens 10-20/100 000) • Viral meningoencefalitanmälningspliktig sjukdom sedan 2004 • Annat infektionspanorama senaste halvseklet (MPR-vaccin, utrotning av polio, förbättrad diagnostik, utlandsresa mm) JS 121012

  20. Definitioner • Encefalit:spt/statusfynd talande för hjärnengagemang (fokalneurologi, kramper, medv påverkan, förvirring) i komb med feber och neuroradiologiska fynd, pleocytos • Aseptisk (serös) meningit: spt/statusfynd förenliga med meningit, avsaknad av encefalitspt, bakteriell orsak osannolik, pleocytos • Myelit: spt/statusfynd talande för ryggmärgspåverkan (pareser, sensibilitetsnedsättning, ev MRT-fynd), pleocytos JS 121012

  21. Etiologi CNS-infektion kan uppkomma i smb med primärinfektion eller vid reaktivering av virus Encefalit • Herpes simplex (HSV ffa typ 1) – allvarligt, akut tillstånd! • Varicellazoster virus (VZV) • TBE-virus • Cytomegalovirus (CMV, ofta hos immunosupprimerade) • Epstein-Barr virus (EBV) • Humant herpesvirus 6 (HHV-6, ffa stamcellstransplanterade) • Influenzavirus • Puumala hantavirus (sorkfeber, nefropathiaepidemica) Meningit • HSV (ffa typ 2) • VZV • CMV • EBV • HHV-6 • Enterovirus – vanligaste orsak till virusinfektion i CNS! JS 121012

  22. Symtom • Varierande symtomatologi och allvarlighetsgrad beroende på CNS-engagemang • Prodromalfas vanligt: Feber, huvudvärk, allmän sjd-känsla • Tillkomst av varierande grad av symtom: - desorientering - sänkt medvetandegrad - personlighetsförändring - kramper - dysfasi - pareser JS 121012

  23. Handläggning • Omedelbar handläggning vid misstanke om viral encefalit! • Kort anamnes, status • DT hjärna med iv. kontrast ( om MRT ej tillgänglig) • Lp (sedvanlig provtagning inkl. virusdiagnostik med PCR) • Serumprov för infrysning (senare ak-analyser) • S-TBE IgM (om säsong) • Luftvägs-PCR • EEG vid kramper • Aciklovir 10-15 mg/kg x 3 iv. i komb med antibiotika om bakteriell genes ej helt kan uteslutas • Kortison vid misstänkt myelit JS 121012

  24. Diagnostik • PCR viktigast i akutdiagnostiken (under viremifas) • Serologi (ak-utvecklig dröjer 1-2 veckor efter smittotillfälle) JS 121012

  25. Uppföljning • Återbesök – resttillstånd (kogn, motorik, hjärntrötthet, depression) • Behov av förlängd sjukskrivning? • Neurorehabilitering JS 121012

More Related