Fysisk aktivitet och hälsa... ... stillasittande och ohälsa

1. Fysisk aktivitet och hälsa......stillasittande och ohälsa Johan Faskunger, fil dr johan.faskunger@ki.se Centrum för allmänmedicin Karolinska Institutet

2. Inaktivitet Total fysisk aktivitet Hälsofrämjande fysisk aktivitet Träning, motion, idrott Intensitet Duration Frekvens Form

3. Förbättra kondition (hjärta-lungor) Öka muskelstyrka Motverka hjärt-kärlsjukdom Motverka tjocktarmscancer Motverka typ II diabetes Motverka benskörhet Motverka högt blodtryck Motverka höga blodfetter Effekter av fysisk aktivitet: • Motverka övervikt & fetma • Motverka mental ohälsa • Öka livskvalitet • Förbättra humör • Minska oro & ängslan • Förbättra självkänsla • Motverka för tidig död • Öka livslängd • Öka antalet friska år Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut

4. 1.9 miljoner dödsfall i världen årligen 23 % av sjukdomsbördan för hjärtinfarkt 13 % av hjärtinfarkt 11 % av bröstcancer 17 % av tjocktarmscancer 15 % av sjukdomsbördan för typ 2 diabetes Död och sjukdomsbörda med stillasittande enligt WHO (2002): WHO. World Health Report: Reducing risks, promoting healthy life, 2002

5. En stillasittande livsstil: • 600 000 dödsfall / år i Europa (WHO, 2006) • 5,3 miljoner förlorade friska levnadsår (WHO, 2006) • Kostnad: Minst 6 miljarder kr / år i Sverige (Bolin & Lindgren, 2006) • Kostnad övervikt & fetma: 16 miljarder kr / år i Sverige (Persson & Ödegard, 2005)

6. Stillasittande livsstilar:Den fjärde oberoende riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom (Powell et al, 1987)

7. Kondition & risk för dödlighet Blair et al, 1995

8. Syreupptagningsförmåga (’fitness’), fysisk aktivitet och minskning av koronär dödlighet Blair & Connely, 1996

9. Måttlig motion / fysisk aktivitet halverar risken att dö i förtid (Wannamethee et al, 1998

10. Motion 2 ggr per vecka halverar risken för stroke (Sacco et al 1998)

11. Stillasittande personer har fördubblad risk jämfört med aktiva att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (US Surgeon General, 1996; UK Department of Health, 2004)

12. Kvinnor som promenerar i rask takt minst 3 timmar per vecka alternativt motionerar med högre intensitet minst 1.5 timmar per vecka löper 30-40 % lägre risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom(Manson et al, 1998)

13. Fysiskt aktiva personer har 33-50 % lägre risk att utveckla typ 2 diabetes jämfört med personer med en stillasittande livsstil (Manson, 1992; Lynch et al, 1996)

14. Överviktiga men tränade personer löper mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom än otränade normalviktiga (Lee et al, 1999)

15. Fysisk aktivitet är den enda enskilda livsstilsfaktor som påverkar i princip alla delkomponenter i Metabola syndromet

16. Vad motsvarar 150 kcal energiåtgång?  En rask promenad i 30 minuter, ELLER  Trädgårdsarbete 30 – 60 minuter, ELLER  Cykla ca 8 km på 30 minuter, ELLER  Gå i trappor i 15 minuter, ELLER  Skotta snö i 15 minuter, ELLER  Hoppa hopprep i 15 minuter, ELLER  Simma i 20 minuter

17. Hur mycket fysisk aktivitet krävs? Hälsovinst ”Hälsovinst” Risker och skador Dos fysisk aktivitet Stillasittande/ låg dos Måttlig dos Hög dos Mkt hög dos Pate et al, 1995

18. Befolkningens aktivitetsvanor:

19. Stillasittande fritid, 16-84 år - efter födelseland Nationella folkhälsoenkäten (HLV) 2005

20. Stillasittande fritid, 16-84 år - efter sysselsättning Nationella folkhälsoenkäten (HLV) 2005

21. Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet: Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Johan.faskunger@ki.se Göteborg 16 november, 2007

22. Varför förändra den byggda miljön? • Informationsinsatser är inte tillräckliga! • Individinriktad beteendeförändring når inte tillräckligt många! • Har lättare att nå socioekonomiskt svaga • = Långsiktigt folkhälsoarbete • Beteenden är en del av kultur, normer och samhället • Påverkar ”uppströmsfaktorer” • ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT TILL EN • SÄKER OCH TRYGG MILJÖ!

24. Trender för fysisk aktivitet: • Ökat bilåkande • Mindre aktiv transport • Ökat stillasittande på arbetsplatsen • Ökat tv-tittande • Minskad rörelsefrihet för barn • Teknologi minskar energiförbrukning • Stort intresse för idrott, träning och motion!

25. Kraftigt ökande bilåkande: Miljarder km Beräknat transportarbete 1950-2010 för bil, buss och gång & cykel. Miljarder personkm. SAMPLAN rapport 1999:2

26. TV - tittande (minuter en genomsnittlig dag) Tot snitt: 2.31 timmar/dag 2004 2003: 2.30 timmar/dag. Mediamätning i Skandinavien, Årsrapport

27. Finns att ladda ned från www.fhi.se Statistik, trender, samband och utvecklingsbehov

28. Byggd miljö och fysisk aktivitet Ett regeringsuppdrag: Inomhus- miljöer Stadskärnan Aktiv transport Anläggningar Säkerhet & trygghet Parker & grönytor Bostadsområdet Barns miljöer Äldres miljöer

31. BYGGDA MILJÖNS UTFORMNING • Promenadvänligt område = 70 min mer vardagsmotion per vecka! • Socialt kapital, sociala relationer, lägre risk för hjärt-kärl, högt blodtryck, depression m fl • Hög tillgänglighet till service, affärer och utbud = mer vardagsmotion för vuxna • Hög tillgänglighet till parker och grönområden = mer vardagsmotion • Dos-respons: Ju fler parker och anläggningar, desto mer vardagsmotion

32. Låg promenad- och cykelvänlighet… …om det inte finns utbud och service nära och om infrastrukturen främst gynnar bilen som transportmedel

33. Låg promenad- och cykelvänlighet… …om det inte finns infrastruktur för att gå eller cykla och om områdena saknar förbindelser

34. Täthet vs utglesning: Människor som bor i samhällen med hög täthet promenerar mer, väger mindre och har lägre risk för fetma, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar jämfört med invånare i utglesade samhällen Ewing et al (2003) Relationship between urban sprawl and physical activity, obesity, and morbidity. Am J Health Promot. 18(1): 57-63

35. ”PLATSER” FÖR REKREATION OCH FYSISK AKTIVITET: • Ju fler anläggningar det finns i ett område, desto högre sannolikhet att invånarna är regelbundet fysiskt aktiva • I USA har motsvarigheten till Statens folkhälsoinstitut funnit att det är möjligt att öka andelen människor som motionerar med 25 % genom att skapa eller förbättra närbelägna platser och anläggningar för motion och rekreation • Människor med god tillgång till anläggningar för fysisk aktivitet har visat sig vara över 40 % mer benägna att motionera jämfört med människor som uppger bristfällig tillgång

36. TRYGGHET OCH SÄKERHET: • Trygghet i området är ofta avgörande för fysisk aktivitet utomhus, speciellt för barn, äldre och kvinnor • Kriminalitet och ”oroligheter kan påverka negativt, men fortfarande dålig förståelse • Bristfällig belysning • Trafikvolym och höga hastigheter är de vanligaste orsakerna till att människor känner otrygghet • Åtgärder i den byggda miljön kan kraftigt öka säkerhet och trygghet: Bättre belysning, siktlinjer, trafikseparerade GC-banor, hastighetsreducerande åtgärder

37. Aktiv transport: • Aktiv transport = en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet • Kompakthet, mångfald av markanvändning, närhet till kollektivtrafik, promenadvänlighet = mindre bilåkande, mer aktiv transport • Samhällsekonomisk nytta av att bygga cykelbanor! • Naturvårdsverket (2005). Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Rapport 5456 • Det går att få fler att promenera, cykla, minska bilåkandet genom insatser i den byggda miljön! • Bilåkande = övervikt/fetma, stillasittande livsstil, mental ohälsa, isolering och segregation, högt blodtryck, buller, miljöförstöring

38. Aktiv transport: • Politiska mål på området är långt ifrån att uppfyllas! Det krävs betydande investeringar i infrastruktur för att uppnå målen • Om 1 procent av bilåkandet i Sverige förs över till cykel minskar bensinförbrukningen med 55 miljoner liter per år, vilket motsvarar minskade kvävedioxidutsläpp på drygt 22 300 ton • Att regelbundet exponeras för bilköer försämrar hälsa, mental anpassningsförmåga, arbetsprestation och livskvalitet. Bilköande höjer blodtrycket och försämrar förmågan att hantera frustration, vilket inte bara kan leda till lägre välbefinnande för de inblandade, utan även öka risken för aggressivt beteende och att bli inblandad i en krasch

39. Ökad aktiv transport är positivt ur många synvinklar: Ökad fysisk aktivitet Ökade färdigheter, motorik, balans Mer social interaktion Ökad gång och cykel Ökad tillgänglighet Ökat oberoende Minskat buller och utsläpp Mindre bilberoende Minskad biltrafik

40. Stad: Åtgärder: Effekter: Berlin Osaka Delft Väst-tyskland Smalare körfält, farthinder, övergångsställen, planteringar, minskat vägutrymme för privata motorfordon, sänkt hastighetsgräns Skapandet av ”trygga gatan” Byggande av GC-vägar och annan infrastruktur, införande av zoner för att minska motorfordonens och öka cyklisternas rörelsefrihet. Jämförelse med kontrollort Omfattande ny infrastruktur för GC, hastighetssänkande åtgärder för motorfordon, subbventioner för cykling, minska antalet parkeringsplatser, lagstiftning om att förbjuda byggandet av nya vägar Ökad ”mänsklig”aktivitet på gatan med upp till 60 %. 50 % ökning av cykling Markant minskad risk för krascher och kollisioner för de flesta trafikanterna 5 % ökning av fotgängare 54 % ökning av cykling 40 % minskning av privata motorfordon på vägen. Hastigheter sänkta med 5–8 km/tim På kontrollort ökade motoriserad transport med 10 % på bekostnad av kollektivtrafik Ökad cykling med 6–8 % på bekostnad av biltrafik i Delft 150 procent ökning av cykling i Nürnberg och München mellan 1972 och 1995 En genomsnittlig ökning av cykling på 50 procent i de västtyska städer som ingick i analysen

42. ”Ingen sektor har utvecklats i en så negativ riktning för miljön som trafiksektorn de senaste årtiondena” (WHO)  Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för aktiv transport och därigenom bidra till en miljömässigt hållbar utveckling inom transportsektorn?

43. Cykeln i transportsystemet ”Vill man rekrytera nya cyklister från exempelvis biltrafikanterna, måste cykelmiljön ha minst lika hög kvalitet som bilinfrastrukturen. Detta kan synas vara en självklarhet” ”Cykelinfrastruktur tycks ofta tillkomma ad hoc. Det gör visserligen att cykelinfrastruktur blir till, men mer fläckvis än sammanhängande och inte alltid där den behövs för att uppnå samhälleliga mål” ”Det grundläggande problemet är att man inte riktigt förstått eller accepterat att cykeln tillhör transportsystemet och att den därför inte integrerats i planeringen” Spolander, K (2006) Cykeln i transportsystemet – utvecklingsmöjligheter. SIKA.

44. På cykel för miljö och hälsa ”Om cykeln ska få någon betydelse för miljö och folkhälsa är det nödvändigt med ett helhetstänkande där målen överordnas formerna. Dagens förvaltningskultur med starkt sektorstänkande leder ofta till målkonflikter och att viktiga åtgärder av gemensamt intresse inte genomförs eftersom ”någon annan har ansvaret” ”Varför kan det ta årtionden att åtgärda brister i cykelvägnätet som är både enkla och billiga att rätta till, och dessutom är lätta att upptäcka?” Ahlström, I (2004) På cykel för miljö och hälsa. Länsstyrelsen i Stockholms län. 2004:21

45. På cykel för miljö och hälsa ”...hälften av landets kommuner har någon form av plan för cykeltrafik. En cykelplan bör kompletteras med detaljerade åtgärdsprogram för de förslag som förs fram i planen. Till cykelplanen bör även finnas en kompletterande plan för skyltning och vägvisning” ”I många fall tvingas cyklister till lagbrott pga felaktigheter i trafiksystemet eller för att man inte förstår vad som gäller” Ahlström, I (2004) På cykel för miljö och hälsa. Länsstyrelsen i Stockholms län. 2004:21

46. Regionala behov: ”Bara ett fåtal län/regioner har genomfört någorlunda heltäckande behovsinventeringar av cykelvägnätet och Region Skåne är ensamt om att ha fastställt en regional cykelplan” ”I flera län var inventeringarna mycket ofullständiga och samordningen mellan kommuner obefintlig” ”På sikt bör alla tätorter som ligger inom 5-15 km från varandra sammanbindas av bilfria cykelleder för arbetspendling” Per Kågesson & Vägverket (2007) Modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Vägverket Publikation 2007:13 Vägverket (2006) Cykelledsplan för Skåne 2006-2015. Vägverket Region Skåne 2006:137

47. Infrastruktur för aktiv transport: • Stora brister i cykelvägnätet • Stora brister i infrastrukturen för • fotgängare • Ökade resurser krävs på alla nivåer • Bättre samsyn mellan olika lokala • sektorer och förvaltningar • Bättre samarbete över kommungränserna • behövs Foto: Krister Spolander

48. Barns miljöer: • Barns rörelsefrihet har minskat • Barns behov av rörelse tillgodoses inte helt genom • enskilda platser (lekplatsen, skolgården etc) • Få barn har idag en trygg skolväg för GC • Stort behov av att rusta upp och förnya skolgårdar, • lekplatser, bostadsgårdar, anläggningar

49. Jämförelse mellan olika tidsperioder för om barn får gå på egen hand till olika målpunkter. Källor: Krister Spolander 1981 och 1983, ARS 2000 och Markör 2003

50. Skolgårdar och lekplatser • Utomhusvistelse ökar fysisk aktivitet hos barn • Föräldrar väljer lekplatser som uppfattas som säkra, där det finns belysning och tillgång till dricksvatten och toalett • Figurer sprayade i asfalten kan öka fysisk aktivitet hos barn! • Ett stort utbud av redskap och möjligheter till aktiviteter på skolgården främjar fysisk aktivitet hos barn • Förskolegårdar med träd, buskar och ojämn och oregelbunden mark ökar fysisk aktivitet hos förskolebarn Boldemann et al 2006