FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK

FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK Klas Eklund HHS 7 september 1999

1. GLOBAL KAPITALMARKNAD - PÅ GOTT OCH ONT...

GLOBALISERINGREN • Handelsexpansion • Fria kapitalrörelser • Ny teknik • Kulturell integration • Inget kontrollrum • Skatteharmonisering • Behovet av attraktionskraft • EMU driver på - men räcker ej

NYA MARKNADER • Öppenhet besegrade import-substitution • Latinamerika ut ur skuggorna • Asien: Japan, NIC, Kina • Avregleringar • Kommunismens död • Den största ekonomiska omvälvningen i mänsklighetens historia?

DET FRIA KAPITALET • “Shareholder value”, “junk bonds” - ökad kapitalproduktivitet med början i USA • Den nya tekniken drev på • Avregleringar • Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för “insjö” • Räntan är “betyget” från marknaden: • RS = RT + VXK + RP • Rörlig växelkurs ger inte så stor handlingsfrihet som man kanske tror

INGET KONTROLLRUM • Globaliseringen öppnar för friare upplåning - men bara för den som har kreditvärdighet • Räntan ingen självklar handlingsparameter • Finanspolitiken mer begränsad • Växelkursregimen: Välj mellan helt rörligt eller helt låst - “fast men justerbar” har visat sig bli dyrt… • “The credibility game” can ge perversa effekter • Slutsats: Det är dyrt att gå emot marknaden “När jag var barn drömde jag om att bli återfödd som basebollstjärna eller president. I dag drömmer jag om att återfödas som obligationsmarknaden. Då kan man hunsa vem som helst” James Carville

ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR • Planekonomiernas kollaps • Den “skandinaviska modellens” problem • Den “asiatiska modellens” problem • Den “anglosaxiska modellens” framgångar • Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion • Snart bara en valuta i Västeuropa

FINANSMARKNADERNAS FUNKTION • Flytta resurser från personer/företag/sektorer med sparöverskott till dem med underskott - direkt eller indirekt • Därmed överbrygga likviditetsproblem och effektivisera resursallokeringen - vilket ger högre tillväxt • Mäta, hantera och handla med risker av olika slag - vilket ger företag/personer möjlighet att välja en för dem optimal kombination av risk och avkastning

Snabbt växande volymer, avregleringar och lättrörlighet har en rad positiva effekter Ett rationellt instrument för att höja kapitalets produktivitet, fördela om sparande och hantera (prissätta) risk Jämviktspriser baserade på fullständig information Rationella aktörer Random walk, fundamental info och dess spridning viktig Derivat som försäkring - och risktagande GLOBALA FINANSMARKNADER - I TEORIN...

Vanligt med aktörer som agerar på ofullständig information och har bristande kunskaper om instrumenten Stora volymer och lättrörlighet ger stora kast i tillgångspriser Overshooting vanligt - också enligt teori med rationella aktörer Ger reala effekter - direkt och indirekt Förstärks i praktiken av buffelhjordsbeteendet: Att gissa rätt på andras reaktioner är ofta viktigare än att ha “korrekt” fundamental analys Beteendet förstärks av kortsiktiga belöningssystem, baserade på index “Reflexivitet” ger multipla jämvikter Resultat: Stora kast, hög volatilitet - som ofta är svår att förklara med fundamentala faktorer …OCH I PRAKTIKEN

FLER PROBLEM • Spridningseffekterna (“smittan”) har blivit starkare, snabbare och svårare att förutsäga - pga psykologi och riskpositioner • Samma störning kan ge helt olika effekter • Medför ibland onda cirklar • Ibland torkar likviditeten upp just när den behövs mest • Kan komma i konflikt med sund makro. Alla måste spela “the credibility game” • Den grundläggande (filosofiska) frågan: Hur rationella är vi egentligen? Random Walk på börsen eller systematiska överreaktioner? Agerar vi olika (asymmetriskt) beroende på utgångspunkten? Loss-averse istf risk-averse?

BRANSCHINTERNA, TEKNISKA PROBLEM • Kompetensen att använda derivat är ofta för låg • Komplexa produkter ger svåröverskådliga risker • Riskvärderingsmetoder som syftar till stabilitet - VAR, marked-to-market etc - ger ibland högre volatilitet… • Utveckling från traditionell banking till marknad och värdepapperisering ser bra ut i teorin - men gör det svårare att sortera ut betalningskriser • Makroprognosmakarna har misslyckats totalt...

Politisk motvikt till marknaderna formerar sig Kraven på återregleringar - från Mahatir till Krugman. Konspirationer och Prozac Synen på IMF: Libertarianer, reglerare och en “tredje väg” Hjälper “transparens”? Arkitektur vs rörmokeri Vart går Europa? Kommer Keynes tillbaka? Vaknar inflationen? Globaliseringen fortskrider, men även politiken blir global Hur svarar finansmarknaderna på utmaningen? POLITISKA REAKTIONER

2. GÖR BANKEKONOMER NÅGON NYTTA?

BRANSCHEN • Finansmarknaderna har expanderat snabbt • Globaliseringen har gett nya arbetsfält, större krav, hårdare konkurrens • Större volymer, högre tempo, fler produkter • Mer sofistikerade kunder - från olika håll • Mer differentierade produkter • Krav på högre kunskaper - både bredd och spets - och högre tempo

EKONOMERNA • 1950-60-talen: Professorliga rådgivare • 1970-80-talen: Självständiga sekretariat • 1990-talet: Blixtsnabba allroundekvilibrister • Ca 100 personer • Man i 30-årsåldern • Civilekonom • Erfarenhet från KI, Fi-dep, RB • Nära marknaden

VAD GÖR DE? • Serva interna och externa kunder • Väntevärden • Konjunkturbedömningar • Centralbanksanalys • Politisk analys • Specialstudier • Kundmöten, föredrag • Publikationer Högt tempo, långa dagar. Stor lönespridning

EKONOMERNA I DEBATTEN • På några håll är ekonomerna språkrör • Olika mediastrategier hos olika aktörer; den som syns mest är inte alltid bäst • Skilj mellan svenska och utländska aktörer; utländska har status här - men kan inte Sverige • “Marknadens röst”? OBS att ekonomerna inte är marknaden! • Debattdeltagande: Vem syns? Inte forskare! • Komparativa fördelar hos pratsamma chefekonomer

FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK