Finska intentionsavtal – något för Sverige?

1. Finska intentionsavtal – något för Sverige? Bengt Westman SKL

2. Parter i Finland (Ex. Helsingfors-regionen) Staten • Kommunikationsministeriet • Miljöministerieet • Trafikverket • Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Nyland (För Helsingforsregionen) • Finansierings och utvecklingscentralen för boendet (ARA) Kommunerna • Helsingforsregionens 14 kommuner • Samkommunen för Helsingforsregionens trafik

3. Innehåll i avtalet • Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år • Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade) • Målproduktionen delas upp solidariskt mellan kommunerna • Befintliga planer ska genomföras • Sammanhållen planering av markanvändningen • Utbyggnad av trafikanläggningar och kollektivtrafik • Gemensam uppföljning och utvärdering

4. Kommunernas åtagande • Kommunerna förbinder sig att detaljplanera för att skapa förutsättningar för att målet för bostadsproduktionen uppnås • Utvecklar sin markpolitik med gemensamma modeller för markupplåtelse och aktivt användning av inlösensregler. • Arbetar aktivt för att skapa lämpliga enheter för små och medelstora aktörer • Kommunerna söker i sin planering utnyttja befintlig och planerad spårtrafik så mycket som möjligt • Ser över möjligheterna att öka byggrätten för att möjliggöra kompletteringsbebyggelse i glest bebyggda områden

5. Statens åtagande • Inventerar statens och de statliga företagens markinnehav i Helsingforsregionen. Områden som överensstämmer med intentionerna i avtalet överlåts till kommunerna till rimligt pris. • Säkerställer att ARA-produktionen enligt avtalet får tillräcklig finansiering • Staten anvisar infra-understöd för områden avsedda förbostadsbyggande 7,5 miljoner € per år • Den undre gränsen för höjd fastighetsskatt för obebyggd byggnadsmark höjs • Effektiviserar planeringen genom att ett utvecklat myndighetssamarbete

6. Parterna tillsammans • Utreder möjligheterna att sänka kostnaderna för bostadsbyggandet bl.a. genom att krav som orsakar extra kostnader ses över. • Ett gemensamt projekt med syfte att utveckla kommunernas beställar- och upphandlingsverksamhet startas. • En gemensam markanvändningsplan upprättas för regionstruktur och trafik.

7. Trafikinfrastruktur • Staten ökar det befintliga spårnätets kapacitet och förbättrar spårtrafikens driftsäkerhet • Staten och kommunerna inleder under avtalsperioden fyra infrastrukturprojekt till total kostnad om 450 Miljoner €. Och planerar infrastrukturprojekt om totalt 950 Miljoner € för åren 2016-2022 • Staten beviljar Helsingforsregionen kollektivtrafikstöd för stora stadsregioner och strävar efter att öka stödbeloppet under följande intentionsavtalsperiod • Kommunerna tryggar finansieringen av kollektivtrafiken på lång sikt

8. Fördelar med intentionsavtal • Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet • Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges ansvar för att genomföra sin del av intentionsavtalet. • Samplanering och samtidig utbyggnad av infrastrukturen och bostäder • Kontinuerlig uppföljning och utvärdering ger utveckling och lärande • Gemensamma åtaganden för att trimma regelverk och öka kommunernas kompetens

9. Intentionsavtal i Sverige?

10. Vad skulle ett svenskt intentionsavtal innehålla för åtaganden?

11. Kommunerna skulle • Arbeta aktivt för ökat bostadsbyggande. • Samverka med varandra regionalt. • Effektivisera sina planerings- och beslutsprocesser (och stå emot tillfälliga lokala opinioner) • Utveckla sin markpolitik och modeller för markanvisning som underlättar också för mindre aktörer att få tillträde till marknaden

12. Staten skulle • Anpassa statliga infrastrukturinvesteringar till planerad bostadsutbyggnad • I ett tidigt skede av planeringsprocessen ge ett samlat besked om hur staten ser på allmänna intressen och eventuella riksintressen. • Använda statligt ägd mark på ett så samhällsekonomiskt effektivt sätt som möjligt.

13. Byggherrarna skulle • Förverkliga de planer de tilldelats snabbt och enligt en överenskommen tidplan. • Samverka för ett effektivare plangenomförande. • Verka för minskade byggkostnader och en bättre konkurrens i alla skeden av byggprocessen

14. Är intentionsavtal något för Sverige? Tack!