Arbetspensions-reformen 2017

1. Arbetspensions-reformen 2017

2. Varför behövs reformen? • Finländarna lever i genomsnitt allt längre och livslängden förväntas fortsättningsvis öka. • Arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att förhandla fram en uppgörelse som höjer den genomsnittliga pensioneringsåldern till 62,4 år senast år 2025 samt garanterar tillräckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits på arbetsmarknads-organisationernas dagordning sedan år 2009. • Såväl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet är lång. Om man jobbar längre i takt med att livslängden ökar får arbetstagaren en bättre pension. Samtidigt får kommunerna och staten mer skatteintäkter. • I slutändan är det sysselsättningen som avgör om tiden i arbetslivet förlängs och den offentliga ekonomin kan balanseras.

3. Utgångspunkter för förhandlingarna Pensionsskyddet Finansieringen • Pensionsavgifterna under kommande år • Tillräcklig avgiftsnivå • Finansieringen av pensionerna inom den offentliga sektorn • Åldersgränser och förtida pensioner • Intjäning av pension och när den inleds • Pensionernas nivå, livslängdskoefficienten Viktigt för FFC • Pensionslöfte till de unga • en tillräcklig nivå på finansieringen • De äldres ställning • alla kan inte fortsätta jobba • Arbetslivets kvalitet • flexibla arbetslösningar enligt arbetstagarens behov

4. pensionsreformen träder i kraftår 2017 • Pensionsreformen berör inte de pensioner som nu betalas ut. • Reformen berör inte pensioner som intjänas fram till år 2017.

5. intjäning av pension Så här intjänas pension: • 1,5 procent från 17 års ålder fram till övre gränsen för ålderspension. • Den som fortsätter att jobba efter att ha uppnått den nedre åldergränsen för ålderspension får föutom den redan intjänade pensionen en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad som han eller hon fortsätter att jobba. • 1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen. • Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för ålderspension är 65 år. • Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av, utan pensionen beräknas på hela inkomsten. • Den förhöjda löntagaravgiften för tiden för högre pensionsintjäning slopas och nettolönen stiger i motsvarande mån. • Övergångsbestämmelse under åren 2017─2025.

6. pensionstillväxten Övergångsbestämmelse för pensionstillväxten • Löntagaravgiften dras inte längre av. • Övergångsbestämmelsen behövs för att mjuka upp förändringarna i tillväxten (speciellt gällande de på 1960-talet födda). • För tiden med förhöjd intjäning under övergångsperioden betalas alltjämt förhöjd löntagaravgift på 1,5 procent. • Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för pension stiger till 65 år.

7. efter reformen intjänas pension på ett enklare och mer rättvist sätt Intjäningsprocenterna nu: 4,5 % 4,2 % 5 % 4 % 3 % 1,9 1,8 % 2 % 1,5 1,4 % 1 % 0 % 0 % 17 år 18–52 år 53–62 år 63–67 år NU: På grund av att löntagarens pensionsavgifter dras av tillväxer pensionen mindre än den nominella intjäningen. Uppskovsförhöjning* 0,4 %/mån = 4,8 %/år Intjäningsprocenterna fr.o.m. 2017: 5 % 4 % 3 % 2 % 1,5 % 1 % 0 % Från 17 år till övre gränsen för ålderspensionen Efter nedre gränsen *Uppskovsförhöjningen läggs till redan intjänad pension.

8. pension intjänas också under oavlönade perioder såsom man kom överens i reformen år 2005 Pensionsintjäning betalas ur statens medel för studieperioder och vårdledighet för barn under 3 år (separat lag). • Grunden för förmånen är en kalkylmässig inkomst på 707 € /mån (2014 ) Intjäningsprocenten är 1,5 % av den inkomst som utgör grund för förmånen och som inkomst beaktas • 117 % av inkomsten som utgör grund för moderskaps- och föräldrapenning • 75 % av inkomsten som utgör grund för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning • 65 % av inkomsten som utgör grund för vuxenutbildningsstöd samt rehabiliteringsförmåner enligt pensions-, olycksfalls- och trafikförsäkring • 65 % av inkomsten som utgör grund för sjukdagpenning • 65 % av arbetsförtjänsten som utgör grund för ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt bestämmelserna i olycksfalls- och trafikförsäkringar samt vid militära olycksfall • 55 % av inkomsten som utgör grund för alterneringsersättning

9. hurlivslängdskoefficientenförmildras Nuvarande och förmildrad livslängdskoefficient för olika födelseår Livslängdskoefficient Födelseår NuvarandeFörmildrad

10. arbetslivspension Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan ansöka om arbetslivspension när de fyllt 63 år: • Arbetskarriär på 38 år; verifieras med registerutdrag och andra tillförlitliga utredningar. • Arbetsbelastningen bedöms i förhållande till möjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet. • Kraven är inte lika stränga som vid invalidpension. • Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet beaktas under tre år. • Pensionen måste ansökas inom ett år efter att anställningen upphört. • Sökandens egen utredning och utlåtande av företagshälsovården. • Intjänad pension minskad med livslängdskoefficienten.

11. Partiell förtida ålderspension Deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension. • En arbetstagare som är minst 61 år kan lyfta 25 eller 50 procent av den ålderspension som han eller hon har tjänat in. • Arbete som utförs vid sidan av den partiella förtida ålderspensionen berörs inte av löne- eller arbetstidsuppföljning. • Ett förtidsavdrag gör att pensionen som lyfts i förtid blir mindre. Avdraget är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs. • Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension stiger år 2025 till 62 år.

12. förkortad arbetstid • Arbetsgivaren ska i första hand arrangera arbetet så att personer som går i partiell förtida ålderspension kan göra deltidsarbete om han eller hon så vill. • Baseras på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. • Arbetstagarens behov samt produktions- och serviceverksamheten beaktas. • Ändringen görs i arbetstidslagens 15 § 3 moment. • Träder i kraft 1.1.2017.

13. åldersgränser Fem år före ålderspensionens nedre gräns fastställs en målsatt pensionsålder = den ålder man borde jobba till för att kompensera livslängdskoefficientens minskning av den månatliga pensionen. Ålderspensionsåldern stiger gradvis till 65 år. (år 2027). Ålderspensio-nens övre gräns och arbetsavtalslagens avgångsålder följer ändringen med jämna år. Övre gränsen bedöms när den nedre gränsen ändras.

14. den förväntade livslängden ändras - anpassning • Nu: anpassning via pensionens nivå = när den genomsnittliga livslängden ökar minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. • I fortsättningen inverkar också förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär så att förhållandet hålls på samma nivå som år 2025. • En bedömning av hur arbetskarriärerna utvecklas, av faktorer som påverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions-systemets sociala och ekonomiska hållbarhet görs första gången år 2027. Därefter med fem års mellanrum. Bedömning av lagstiftningen på trepartsbasis. • Beslut om nödvändiga åtgärder fattas utifrån en bedömning. • Man behöver inte ändra åldersgränserna för pension om tiden i arbetslivet förlängs tillräckligt genom andra åtgärder. • Tiden i arbetslivet mäts med hur länge en 18-åring förväntas arbeta. Nivån år 2025 = en 18-åring förväntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid.

15. uppskattad utveckling av arbetslivskvoten så att ändringari åldersgränserna inte behövs • Arbetslivskvoten mäter om den ökade livslängden förlänger tiden i arbetslivet tillräckligt. År 2013 förväntades en 18-åring vara i arbetslivet cirka 37 år. Uppskattning av målet för tiden i arbetslivet: • 2017: 37,6 år • 2025: 39 år • 2035: 40 år Arbetslivskvotens målnivå Förväntadeår i arbetslivet för en 18-åring 5 års medeltal för tiden i arbetslivet

16. maximala ändringar av åldersgränserna Tillämpning av bedömningsregeln på de nedre åldersgränserna efter år 2025 / baserar sig på nuvarande befolkningsprognoser.

17. invalidpensioner Bättre invalidpensioner: • Vid beräkningen av invalidpension räknas den s.k. återstående tiden fram till den nedre gränsen för ålderspensionen. • Intjäningen under den återstående tiden är densamma som för intjäning av pension: 1,5 procent. • Pensionens nivå stiger då löntagarens arbetspensionsavgift inte längre dras av. Exempel: en 55-åring som blir arbetsoförmögen jämfört med nuvarande system, uppskattning:

18. DAGPENNING FÖR TILLÄGGSDAGAR • Dagpenningen för tilläggsdagar består. • Rätten till tilläggsdagar utvärderas senast 31.5.2019, när man har erfarenhet av hur 60 år fyllda personers rätt till arbete eller aktivåtgärder som förnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om förlängning av tiden i arbetslivet) • Nödvändiga tilläggsåtgärder vidtas utifrån utvärderingen. • Om åtgärderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, höjs den nedre gränsen för rätten till tilläggsdagar med ett år till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare (år 2022). OMSTÄLLNINGSSKYDD • Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar eller äldre som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre. • Ett långvarigt lönestöd tas i bruk för äldre.

19. finansieringen av arbetspensionerna Arbetspensionsavgiften (ArPL) • År 2016 är arbetspensionsavgiften 24 procent. • Åren 2017─2019 är arbetspensionsavgiften 24,4 procent. EMU-buffert • Om det ekonomiska läget så kräver kan högst 0,8 procent av bufferten användas per år. Kriterier för bedömning av konjunkturläget. • Användningen av EMU-bufferten får inte äventyra en hållbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Användningen av bufferten kräver enhällighet. • Då bufferten används avtalar man om en tidsintervall under vilken de använda medlen i förhållande till lönesumman återinsamlas. Medlen återinsamlas då sysselsättningen och det ekonomiska läget förbättras.

20. Övriga utvecklingsåtgärder • Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag och man griper snabbt in i långvariga problem med arbetsförmågan. • Förändringarna i åldern för ålderspensionen påverkar den övre åldersgränsen för rehabilitering. • Nivån på ersättning för psykoterapi förenhetligas = åldern bestämmer inte nivån på ersättningen. Vårdformer inom psykoterapin som omfattas av ersättning utvidgas. • Utredning för att minska sjukfrånvaron: Målet är att öka läkarnas kännedom om genomsnittliga konvalesensperioder. Den vårdande läkaren bestämmer sjukledighetens längd på samma sätt som nu. • EK, FFC och STTK konstaterar att finansieringen av företagshälsovåden ska vara oförändrad.

21. Förändring av medelpensionen i procent, 75-åringar uppgörelsens inverkan på pensionernas nivå modellX, M modellX, K

22. UPPGÖRELSENS INVERKAN MED BEAKTANDE AV LIVSLÄNGD OCH UPPNÅDD FÖRMÅN Total inverkan för män och kvinnor i olika generationer % av pensionsintäkternas nuvärde Födelseår Män Kvinnor Sammanlagt

23. sammandrag: förhandlingsresultatet • Målsättningen om att pensioneringsåldern är 62,4 år 2025 uppnås. • Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin minskar med drygt en procentenhet. • Åldersgränserna ändras under övergångstiden och den nedre gränsen för ålderspension stiger till 65 år. Den övre åldersgränsen stiger till 70 år. Arbetskarriärernas längd påverkar också förändringarna av åldersgränserna i fortsättningen. • Gällande intjäningen av pension är uppgörelsen rättvis. Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av från lönen när pensionen beräknas = nivån på pensionerna stiger. • Pension börjar intjänas redan från 17 års ålder. • Definitionen av den målsatta pensionsåldern gör att livslängdskoefficienten blir lättare att förstå. • Personer med en lång arbetskarriär i tunga jobb har möjlighet till arbetslivspension.

24. sammandrag: förhandlingsresultatet • Dagpenningen för tilläggsdagar vid arbetslöshet består. • Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre. • Finansieringen av arbetspensionerna tryggas till slutet av årtioendet, avgiftsnivån måste förutses i framtiden. • Deltidspensionen ändras till en mer flexibel partiell förtida ålderspension. En precisering som gör detta möjligt införs i arbetstidslagen. • Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag. • Praxis gällande sjukfrånvaro, rehabiliteringen och psykoterapin förbättras. • Inga försämringar i familjepensionerna och hur pension intjänas under oavlönade perioder. • Bättre invalidpensioner.

25. Bakgrunds-information

26. ”pensionsslussens” åldersgränser Arbetslösa som fyllt 60 år har rätt till stödjobb eller andra aktiva åtgärder som arbetskraftsmyndigheterna ordnar för att arbetsvillkoret ska uppfyllas Efter att arbetsvillkoret uppfyllts bestäms dagpenningen enligtlönen för tidigare anställning Vid behov görs en bedömning av arbetsförmågan för äldre arbetssökande