1 / 52

AT-undervisning - Undernäring

AT-undervisning - Undernäring . Kristina Andersson, leg. dietist Agnes Åkerlund, leg. dietist. Vad ska vi prata om? . Vad gör en dietist? Bedömning och behandling av undernäring. Vad gör en dietist?. Individuell specifik nutritionsbehandling

rafiki
Download Presentation

AT-undervisning - Undernäring

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. AT-undervisning- Undernäring Kristina Andersson, leg. dietist Agnes Åkerlund, leg. dietist

  2. Vad ska vi prata om? • Vad gör en dietist? • Bedömning och behandling av undernäring

  3. Vad gör en dietist? • Individuell specifik nutritionsbehandling • Bedömning och ordination av kosttillägg, sondmat och parenteral nutrition • Förskrivning av kosttillägg och sondmat

  4. Vad gör personal på vårdavdelning och vårdcentral? • Screening/riskbedömning • Senior Alert, MNA • På avdelning • Förebyggande åtgärder • Kontaktar dietist • På vårdcentralen • Enklare rådgivning • Remitterar till dietist

  5. KOL Cancer med nutritionsproblem Hjärtsvikt Njursvikt Undernäring Tugg- och sväljsvårigheter Infektionssjukdomar Mag- tarmsjukdomar tex. Morbus Crohn, Ulcerös Kolit IBS Divertikulit Celiaki Fetma Höga blodfetter Diabetes typ 1/typ 2/ graviditetsdiabetes Födoämnesallergi/ laktosintolerans Ätstörningar Vilka kan remitteras till dietist?

  6. Konsekvenser av undernäring • Sämre livskvalitet • Minskad muskelmassa • Försämrat immunförsvar • Försämrad sårläkning • Ökad risk för komplikationer • Ökat vårdbehov • Långsammare mobilisering

  7. Undernärd vid inskrivning Hemmet -Minskad aptit – viktnedgång -Ökad trötthet/ orkeslöshet -Försämrad muskelstyrka -Benskörhet -nya sjukdomar – behov av mer vård Sjukhuset -fler komplikationer -mer vårdkrävande -längre vårdtid -Ökad risk för dödlighet Väger mindre vid utskrivning

  8. Kostnader för undernäring • Undernäring kostar samhället mycket pengar, framför allt inom vård och omsorg av äldre. • I Storbritannien räknar man med att sjukdomsrelaterad undernäring kostar samhället lika mycket som övervikt och fetma. • Socialstyrelsen uppskattar att det finns en besparingspotential i sjukvården på 0,5-1 miljard per år. Äldreomsorgen ej medräknat.

  9. Vem är ansvarig? Läkare Sjuksköterska Dietist

  10. Patientfall 1 • 74-årig man, tidigare frisk, söker husläkare pga ryggont. Får recept på Voltaren och remiss för MRT. • 2,5 vecka) Söker AKM efter att ha svimmat pga blodkräkning. Gastroskopi visar erosioner i nedre esofagus och ventrikeln. Omeprazol på recept. • 4,5 vecka) Åter till AKM. Svimmat hemma. Feber 38 grader allmän trötthet, illamående. Inlagd på medicinavdelning. Svampinfektion. Behandlas fyra dygn på sjukhus. Hem med Omeprazol och svampbehandling.

  11. Patientfall 1 • 2 mån) Åter till AKM. Kan inte svälja, Förträngning i distala esofagus som dilateras av öronläkare. • 3,5 mån) Ramlar hemma. Collumfraktur, opereras, därefter plats på rehab. • Normalvikt: 79 kg • Vikt vid inskrivning på rehab: 59 kg • 25% viktnedgång

  12. Diagnoser där undernäring är vanligt förekommande • KOL • Cancer • Demens • Kirurgiska ingrepp • Infektion, sepsis • Hjärtsvikt • Njursvikt • Neurologiska sjukdomar • Mag- tarmsjukdomar • Depression

  13. Ätproblem • Illamående • Nedsatt aptit • Diarré/förstoppning • Smärta • Muntorrhet • Munhålestatus • Neglect • Funktionella hinder • Oförmåga att äta självständigt • Trötthet/nedstämdhet/depression • Läkemedelsbiverkan

  14. Nutritionsbedömning • Ofrivillig viktförlust • Ätproblem • Undervikt • BMI <20 om under 70 år • BMI <22 om över 70 år

  15. Hälsosamt BMI för äldre

  16. Patientfall 2 • 66-årig man med hiatusbråck sedan drygt 20 år. Kontrollgastroskopier har varit ua. Använt Losec i omgångar. • Söker nu pga diffusa smärtor i magen och för att han haft svårt att svälja senaste 3 mån. Maten fastnar. • Normalvikt: 117 kg, BMI 34 • Nuvarande vikt: 96 kg, BMI 27 • Viktförlust: 18%

  17. Nutritionsbedömning • BMI • Ofrivillig viktförlust • Ätsvårigheter • Screeningsverktyg tex MNA • Labprover

  18. Diagnoskoder E46 Icke specificerad proteinenergiundernäring Risk för undernäring enligt screening eller klinisk nutritionell bedömning

  19. Diagnoskoder forts. E44 protein-energiundernäring av måttlig och lätt grad E44.0 Måttlig proteinenergiundernäring BMI 16-16,9 el viktförlust 10-20% senaste 6 månaderna E44.1 Lätt proteinenergiundernäring BMI 17-18,5 el viktförlust 5-10% senaste 6 månaderna

  20. Diagnoskoder forts. E43 Icke specificerad svår undernäring BMI < 16 el viktförlust >20% senaste 6 månaderna

  21. Vad gör du om du upptäcker att en patient är undernärd på din avd? MÄT FUNDERA AGERA

  22. Vad gör du när du hittar en undernärd patient? På avdelning Sök dietist På mottagning/vårdcentral Remittera till Dietistenheten Uppge: Diagnos Ätproblem Vikt, längd och BMI Vikthistoria Planerade behandlingar Labvärden av betydelse

  23. Energibehov • Genomsnittligt energibehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn • BMR 20 kcal/kg/dygn(basalmetabolism) • BMR + 25 procent = 25 kcal/kg/dygn(sängbundna) • BMR + 50 procent = 30 kcal/kg/dygn(ej sängbundna) • BMR + 75–100 procent = 35–40 kcal/kg/dygn(återuppbyggnadskost)

  24. Åtgärder • Rätt typ av kost • Måltidsmiljö • Antal måltider • Kosttillägg/Berikning • Enteral nutrition • Parenteral nutrition

  25. Olika kosttyper • SNR-kost För ”friska” sjuka • A-kost Allmän kost för sjuka • E-kost Energi- och proteinrik kost

  26. Dessutom:Konsistensanpassning Timbal Gelé

  27. Konsistensanpassning Tjockflytande Flytande …även dryckens konsistens måste anpassas efter patientens behov.

  28. Läkemedel • Undernäring kan påverka läkemedelsverkan • Läkemedel kan påverka undernäringsrisk

  29. Läkemedel kan påverka risk för undernäring • Muntorrhet – Läkemedel med antikolinerga effekter, urindrivande, SSRI, antihistaminer • Aptitlöshet, illamående – Digitalis, opioider, SSRI, läkemedel med antikolinerga effekter, metformin • Förstoppning – Opioider, inklusive lättare som kodein och tramadol, antikolinerga, järn, antacida, kalcium

  30. Patientfall 3 • Kvinna född -17. Hypertoni, hjärtinfarkt -09, hjärtsvikt, osteoporos med kot-kompressioner, hö-sidig femurfraktur -97. • Vikt 58 kg, längd 160, BMI 22,7. • Söker akutmottagning pga ont i ryggen och höger höft. Röntgen visar ej fraktur. Tagit Alvedon. • Hem från akuten med Tiparol retard 100 mg x 2. • Söker akutmottagningen igen en vecka senare pga dålig effekt och fortsatt smärta. Inlagd ortopedavdelning, får Norspanplåster och Tiparol tablett istället för retard. Oxynorm vid behov.

  31. Patientfall 3 Skrivs ut med • Alvedon 1g x 4 • Tiparol 50 mg x 3 • Norspan depotplåster 5 µg/tim • Oxynorm 5 mg 1-2 vb • Trombyl 75 mg x 1 • Ramipril 2,5 mg x 1 • Seloken ZOC 50 mg x 1 • Furix 40 mg 1 + 0,5 • Calcichew D3 1 x 2 • Fosamax veckotablett

  32. Patientfall 3 • 14 dagar senare: Dotter ringer sjukvårdsrådgivningen – modern är illamående, kräks, förstoppad, kan varken äta eller dricka, orkar inte resa sig och vill inte leva längre. • Tagit Oxynorm 5 mg x 2 kontinuerligt, inte vid genombrottssmärta, pga missförstånd. • Inläggning sjukhus. Vikt 54 kg, BMI 21,1, viktnedgång 6,9 % på 2 veckor. • Grav njursvikt konstateras på sjukhuset.

  33. Patientfall 3 Åtgärder: • Furix utsätts tillfälligt (intorkning) • Tiparol utsätts (lm-förgiftning) • Oxynorm utsätts (lm-förgiftning) • Alvedon minskas till 1g x 3 • Calcichew och Fosamax utsätts

  34. Patientfall 3 Efter två dagar: • Pat äter och dricker bra • Ingen förstoppning • Ingen vilovärk och ej mer rörelsesmärta än tidigare Fallet hämtat från TerapiTips nr 5 2011, tillgänglig på Insidan.

  35. Förskrivning av FSMP • All förskrivning ska grundas på patientens medicinska behov • Detta bedöms av dietist med hjälp av nutritionsanamnes och status • Det ska finnas tydliga mål för behandlingen • Behandlingen ska utvärderas och vid utebliven effekt avslutas

  36. Indikationer för enteral nutrition • Dysfagi vid stroke, ALS, Parkinson sjukdom • Dysfagi vid headneck- och övre GI-tumörer • Intensivvård • Otillräckligt intag per os • Fungerande magtarmkanal -Etiskt övervägande

  37. Fördel med enteral vs parenteral nutrition • Mindre allvarliga risker • Näringstillförsel i tarmen bl a för att upprätthålla immunförsvar, minskad tarmatrofi och translokation av tarmbakterier • Bibehåller gallsekretion • Lokal stimulering av hormoner som påverkar motiliteten positivt • Billigare

  38. Olika sätt att administrera sondmat • Nasogastrisk sond • Nasojejunal sond • PEG • Knapp • Jejunostomi • Gastrojejunostomi

  39. Upphandlade produkter enteral nutrition • Fresubin original m/u fibre • Fresubin Energy • Fresubin HP Energy • Isosource Mix • Novasource Gi Control (mag/tarm) • Nutrison protein plus ( multifiber) • Diben (diabetes) • Survimed OPD Kontakta dietist!

  40. Tänk på • Individuellt hur snabbt upptrappning kan ske. • Illamående, diarré, uppspänd  Backa ett steg i upptrappningen alternativt avvakta. • Patienten behöver extra vätske- eller nutritionsdropp de första dagarna!

  41. Komplikationer enteral nutrition • Diarré • Förstoppning • Illamående • Aspiration Minimera komplikationerna: • Sänk infusionstakten • För kall sondmat? • Antibiotika? • Annan medicin? • Nedsatt tarmfunktion? • Höj huvudändan • Byta till annan sondmat?

  42. Läkemedel i sond/PEG? • Använd flytande läkemedel eller mixturer • Försök lösa upp tabletterna i vatten innan de ges i sonden • Krossa ej depåtabletter • Om man måste krossa- krossa noga • Ge inte krossade läkemedel i ex jejunostomi- fastnar • Ge ej läkemedel i ventrikeln om sondmaten ges i jejunum

  43. Indikationer parenteral nutrition • Får inte svälja per os • Icke fungerande magtarmkanal • Fasta vid upprepade tillfällen • Otillräckligt intag per os?

  44. Upphandlade produkter parenteral nutrition • För perifer eller central infart: • Olimel • Kabiven • Structokabiven • SmofKabiven • (Nutriflex) +Tracel, Soluvit, Vitalipid!

  45. Dosering PN • TPN eller PN? • TPN: 15-20-25 kcal/ kg • Om PN används som komplement till vanlig mat eller sondmat doseras det så pat når sitt beräknade energibehov

  46. ”Refeeding syndrome” • Framförallt vid malnutrition och när (intravenös) nutrition trappas upp för snabbt • Symptom: • Snabbt stigande vikt, stigande kroppstemperatur, ödem, bröstsmärtor, takykardi, arytmier, hypotension, lungödem, ARDS • Orsak: • Utarmade enzymsystem orkar ej ta hand om substrat • Försiktig början!

  47. Komplikationer parenteral nutrition • Refeeding syndrome • Hyperglykemi • Illamående • Leverpåverkan Minimera komplikationerna: • Minska mängden • Sänk hastigheten/ge insulin? • Sänk hastigheten/ge antiemetika? • Minskad mängd/byt sort?

  48. Övervakning och kontroller • Hb, Na, K, urea, glukos, albumin, triglycerider, Ca, Mg, fosfat, Cl, krea, ASAT, ALAT. ALP, bilirubin • Viktkontroll

  49. Sammanfattning • Vad en dietist gör • Hur en nutritionsbedömning görs • Vilka patienter som har större risk att bli undernärda • Åtgärder

More Related